Kalla dagar och Nuolja med Semlan

Kallt har det varit!




Semlan slutkörd efter dagens tur... Det är jobbigt att springa efter husse på berget.



Kollar på liften som man vanligtvis åker upp med.



Hepp!

Då var det dags för ett nytt inlägg, om ni undrar varför det har tagit sådan tid sen sist så är det för att det har inte hänt något spännande.

Senaste veckan har varit överjävligt kall och jag har varit lite småkrasslig så det har bara blivit några halvdagar i Björkliden med liftburen åkning.

Jobbet har dragit igång på riktigt och de senaste dagarna har det varit mycket verkstadstid för mig med montering av nya skidor till hyran och gå igenom lite gammalt.
Nytt för i år är att vi har tagit in Splitboards (en snowboard som man delar på mitten och går uppför med som man gör med skidor), mycket roligt och vi är antagligen dom enda i Sverige som har sådana till uthyrning.
Återkommer när jag har haft tid att pröva en själv.

Idag jobbade jag splittpass 8-13, 17-20 så jag passade på att använda mina lediga timmar mitt på dagen för att gå upp på vårat berg Nuolja.

Noulja är Abiskos egna backe med en gammal linbana som går upp till toppen men man får än så länge inte åka lift upp för att åka skidor ner, eftersom dom inte har säkrat skidområdet än.
Så vill man åka, ja då får man gå upp för egen maskin.

Nu blir det en lördagsläsk och eventuellt till Björkliden en sväng.

Dansa snödansen för mig!
/Pär

Skoterled?

Hur många är det som känner igen det röda vinterledskorset? Hur många har sett ett sådant kors med en liten tilläggskylt som föreställer en snöskoter? Ganska många antar jag.

Men kommer man från Spanien så är det nog inte så lätt, men jag vet åtminstone fem Spanjorer som fått lära sig vad det betyder ikväll.

Har precis kommit in (00.15) efter att ha spenderat en timme ute i kylan med att dra lös detta gäng med stackars Spanjorer som hade lyckats med att köra sin fina BMW ungefär 200 meter ut efter ett skoterspår.
Inte första gången det händer här uppe och sist jag var med om det så var det en stor husbil som satt fast
Man kan tycka att det kanske är lite konstigt att vägen plötsligt blir väldigt smal och mjuk och kanske överväga att inte köra ut på den...
Men det kanske inte är så lätt när man aldrig har sett dom röda korsen förr.

Nu blir det att lägga sig, skiddag imorgon...
Over and out, pitepalt!
/Pär

Äntligen POW POW!

Nu kom den äntligen.... Snön!!!

Halva Lördagen och hela Söndagen så hade vi full snöstorm här uppe, vägarna blev avstängda och tåget blev inställt.... Härligt!

Söndagen spenderades i Björkliden där vi körde Rakkas som är en inte allt för stor backe men den enda som inte är stängd och vi hade helt sinnessjukt puder upp ovanför knäna... Det kändes galet bra att få åka så fin snö där i den lilla backen.

Måndagen så blev vi sugna på lite större åk så vi tog Rakkasliften upp, satte på stighudarna och började knata upp mot Svarta björn området.

Fjället var kalblåst och det hade blåst västnordväst hela tiden så vi visste var snön fanns och efter ca: 45 minuter så var det dags att slita av stighudarna och börja åka ner mot koppasjokken.

Mycket riktigt. Åket gick från kalblåst skare till meterdjupt puder och jag som åkte först var helt euforisk när jag stannade av efter det korta men magiska åket.
Men den glada goda känslan byttes snabbt ut mot en mer "nu är man liten och rädd" känsla när jag stog och väntade på nästa åkare så satte sig hela snötäcket under och det lät som en åsksmäll.
Alla vi som åkte blev lite skärrade och tog oss tillbaka mot lite säkrare terräng.
Som det ser ut nu med all snö som fallit så kommer nog det att dröja ett tag innan det blir någon ny tur, men om några dagar har förhoppningsvis stabiliserats.

Igår var det ju fettisdagen eller semmeldagen och det firade jag och Semlan med att dela på just en semla... Gott!

Hade!

Kickoff, Abiskojaure, förvirrade Japaner och kejsarens nya kläder.

Då var det dags för ett nytt inlägg efter en kort tids frånvaro. Här bakom guds rygg (Abisko) så kan man inte ta för givet att det här med internet skall fungera.

Veckan som gått har varit händelserik och med fokus mer på Jobb och fest än skidåkning så jag ska försöka berätta om den i korta drag.

På Fredag så var det öppningsdags för backarna i Björkliden, så jag, Lennart och Calle åkte dit för att få åka lite skidor.
Men eftersom snöläget i Björkliden är ungefär lika sopigt som här i Abisko så hade dom bara öppnat två backar, Rakkasbacken som är en liten teknikbacke och lappbergs som är än mindre för de allra minsta.
Detta kombinerat med att 200 Natosoldater från England hade sin vinterutbildning där gjorde att några åk fick räcka.

Senare på kvällen så var det premiär för den nya grillen/puben inne i Abisko så självklart var vi på plats där och testade deras pilsnerutbud till tonerna av den lokale hjälten Pekka Power.

På Lördagen gjorde jag något som jag inte gjort på länge, krängde på mig finskjortan och hoppade in som servitör här på stationen.
Vi hade 60 gäster, 33 från England 27 ifrån Japan och att servera gick som på en dans fastän det var 5 år sedan sist.

Japaner är ett riktigt roligt folk och det är väldigt tacksamt att ha dom som gäster, dom verkar väldigt glada över allt och det är ganska kul att se dom strykandes omkring här i Abisko om kvällarna och nätterna med blickarna upp mot skyn spanande efter norrsken.

Natten mot Söndagen så satt jag framför datorn och väntade på att få åka iväg till Björkliden för att hämta lite personal som var där för premiärfesten och ungefär vi halv 3 så tyckte jag att jag hörde någon som knackade på fönstret utanför men tog ingen större notis till det då det slutade ganska snabbt.
Tio minuter senare så lät det som att någon höll på att slå in fönstret till korridoren utanför mitt rum så jag klädde på mig för att gå ut och se efter.

Väl påklädd och ute på trappen mötte jag en Japansk kvinna som verkade helt hysterisk och pratade oavbrutet på Japanska.
Eftersom jag inte kan Japanska och uppfattade bara orden Aurora (norrsken) och restaurant så följde jag med henne i den riktning hon pekade då jag var rädd att det hade hänt något med någon av hennes Japanska vänner.

Efter att ha gått efter den hysteriska Japanskan runt till baksidan av stationen så ställde hon sig och pekade in mot restaurangen och fortsatte att förklara något för mig på Japanska samtidigt som hon viftade vilt med händerna. När jag insåg att jag aldrig kommer att förstå vad hon ville så fortsatte jag att gå med henne runt stationen i förhoppningen om att hitta hennes guide som kunde lite Engelska i alla fall.

Väl framme vid entrén så sken den Japanska kvinnan upp och började tacka mig, arigato, arigato!!! Då först fattade jag att det enda hon ville var att hitta in till stationen igen och hade hon istället för att nästan knackat in fönstret på personalboendet sänkt blicken och tittat 30 meter åt höger så hade hon sett den stora upplysta entrén.
Som sagt var... Japaner är roliga.

Söndagen var rätt lugn och det började anlända personal till Abisko bl.a. Tobbe min rekrytering från Stadium i Göteborg och en annan Pär som kom från Luleå med en fispåse (overall) som min vän Strumpan hade fixat åt mig... Fispåse är det bästa!

Måndag var det dags för introduktion på stationen med tillhörande Kickoff fest, temat på festen var afterski och sällskapsresan.
Chad som är Abiskos egna amerikan bjöd på riktigt grymma burgare och så var det lekar sång och frågesporter.

Onsdag så blev det att åka upp till Abiskojaure med resten av personalen som ska jobba med mig i butiken, där åt vi en grym rengryta med klimp som Sandra hade lagat sedan vart det historier och sång in på småtimmarna.

Nu är det nog dags att gå och lägga mig, och det ryktas om snöfall i morgon och övermorgon så jag håller tummarna för att det faller mycket så jag kan få åka lite.

Hade!

Auf wienerschnitzel!
/Pär

Kebnekaise

Då var man tillbaka till Abisko efter en riktigt grym tripp till Keb, och jag har äntligen fått stå på snö igen... Fy f-n vad gott!

Efter att ha lämnat Abisko på Tisdag förmiddag så gjorde jag och vapenbrodern Calle och Semlan ett kortare stop i Kiruna för att handla lite inför resan (mest förnödenheter till de anställda där uppe).
Sedan fortsatte färden mot Nikkaluokta där vi mötte upp med Lennart som hade ordnat med skoterfärd de sista två milen upp till stationen.

Väl uppe så blev vi bjudna på middag och lite bastu och utanför så hade det börjat trilla ner snöflingor.









Onsdag morgon så var det äntligen dags för årets första tur, förväntansfulla så åt vi frukost, packade väskorna och klädde på oss.
Målet för dagen var lågt satt, vi klistrade på stighudarna och tog sikte mot den så kallade "personalbacken".
Både konditionen och humöret var på topp, och efter vi hade tagit lite höjd så kikade även solen fram över topparna.
Efter att ha passerat den stora stenen så var vi sugna på att fortsätta hela vägen upp men vi blev tvungna att tänka om då vi kände att snön satte sig och den brantare sluttningen inte kändes helt safe (man vill inte börja säsongen med att släppa en lavin över Kebnekaise fjällstation).
Så vi avbröt stigningen och fick ett riktigt fint åk med kall skandinaviskt pow, inte mycket men nog för att dra på smilbanden ordentligt.
Semlan som var med på sin första skidbestigning skötte sig exemplariskt och hon tyckte nog att det var roligare nerför än uppför... Sådan husse sådan hund.

Väl nere på stationen så blev det kortspel, pilsner och bastu med Lennart.







På Torsdag så var vi sugna på mer och lite större, Så vi tog rygg på Marita och Johan som jobbar på stationen för att gå upp för Jökelbäcken.
Även denna dag blev det riktigt fint väder och efter cirka två timmar så hade vi ett riktigt långt fint åk framför oss med riktigt fin snö.









När vi kom tillbaka ner till stationen så var det bara att packa ihop och hoppa i skoterpulkan för att åka ner mot ett -28 gradigt Nikkaluokta igen sen blev det en pizza i Kiruna innan vi åkte tillbaka mot Abisko.

Swalls and swass!
/Pär

Slapp dag och hopp om snö!

Idag blev det en slapp dag. Calle behövde moraliskt stöd då han skulle lämna in Vitsippan (en vit Saab från 87) till bildoktorn och jag var inte sen på att haka på till världsmetropolen Kiruna.
Väl i Kiruna så blev det den sedvanliga rundan Lombolo grillen, Systembolaget och Coop.
Under besöket så råkade jag springa på en kändis som jobbar uppe på Kebnekaise och hon berättade om vita sluttningar och mildare väder.

Detta lät ju som ljuv musik i våran öron så jag ringde Lenko som är en riktigt bra vän och han bekräftade att det fanns snö där och skulle även snöa imorgon.

Så nu är det bara att gå igenom utrustningen packa väskan och åka iväg till Nikkaloukta där Lenko ska hämta upp oss imorgon... Snacka om lyx.

Spade-Check, sond-check, stighudar-check, transiver-check, skarjärn-check och en platta pilsner... Hmm-CHECK!